12 februari...

Det är fruktansvärt. Jag sitter bara här. Jag kommer inte ens ut på promenader längre. Det är för kallt säger jag men det är ju inte sant. Jag är ju bara lat. Och jag blir så besviken på mig själv men ändå så förändrar jag mig inte. Jag lider av mina kilo men jag gör inget åt saken. Förutom att planera och bestämma hur jag ska göra. Det är det där med att utföra sakerna sen som det är värre med. Fan ta mig!

Jag behöver hjälp tror jag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0